It's Costa Rica, baby!

Montezuma, Costa Rica

Kara vanner!
Jag ligger for tillfallet i en hangmatta pa ett hostel i Montezuma och raknar odlorna i taket. Solen har gatt ner sa jag kan inte langre se havet, bara ligga och njuta av dess brus och tanka pa hur fantastisk tillvaron ar. Ibland kommer liksom livet ikapp en pa nat vis. Man tar ett djupt andetag och far perspektiv pa livet.

Efter manga om och men lyckades jag till slut lamna alskade Quepos. Det var svart men jag tror att det var det ratta. Efter att ha sagt hela veckan "Jag aker imorgon" sa blev till slut lordag den dag jag tog farval. Jag hade nagra fina sista dagar innan jag akte dock. Umgicks en hel del med min van Ruddy som jobbar pa Bambu Jam. Vi akte till parken och njot av de otroligt vackra stranderna. At middag pa Ronnys place som ar kannt for att ha en av de basta sunset views i Costa Rica. Sen har vi atit otaliga sandwichar pa det italienska stallet och druckit en hel del imperial. Kanske lite for manga, jag borjar fa olmage! Men som jag alltid sager; It's Costa Rica, baby! Det ar mitt svar pa allting har.

Sen har jag fatt tva nya underbara vanner! Erwin och Marcela. Han ar 19, gay och dansar som en gud. Hon ar 38, vacker som en dag och lagar varldens godaste pasta. Det kanns som att jag kannt dem i en evighet redan. De bjod over mig pa avskedsmiddag i fredags hemma hos henne. Jattefin lgh som hon har byggt sjalv och hon ager aven andra lgher intill som hon hyr ut. Nar jag kommer tillbaka dit en dag ska jag fa hyra av henne till ett bra pris om jag vill. Ah, vad det var trakigt att saga hejda! Jag grat faktiskt lite sista kvallen. Jag sa hejda till Erwin och Marcela och alla andra pa Republik (utestalle) nar de stangde. Sen gick jag, Ruddy, hans bror Diego och nagra andra som jobbar pa Bambu Jam, till casinot for att forlanga natten sa mycket som mojligt. Da kom tararna. Ni vet, man har druckit nagra ol och ar allmant kanslosam. Jag kunde inte hjalpa det!

Sa pa lordagen lyckades jag i alla fall satta mig pa bussen till Jacó. Nar vi kom ut fran busstationen och ut pa vagen (ca 20 m) sa korde busschaufforen in i en felparkerad bil och det blev ett javla liv. Sa vi blev tvungna att vanta i en och en halv timme pa att polisen skulle komma dit for att bedoma olyckan. Man kan ju inte lata bli att undra om det var nagot slags tecken, att jag inte borde aka...

Hur som helst. Jag kom fram till Jacó vid fyra-tiden och fick veta att baten jag skulle ta darifran till Montezuma inte gick forran nasta dag. Sa jag fick spendera en natt i Jacó. Men det var inte sa dumt. Jag traffade en trevlig amerikan, tva norrman, ett gang svenskar och en kille fran Kanada, Dave som jag reste med hit till Montezuma. Jacó var inte riktigt min melodi dock. Pa dagen ar det en vanlig turistort med massvis av souvenirbutiker och bred surfkultur. Pa kvallen forvandlas det till de prostituerades och drogernas hemvist. Det ar omojligt for en man att vistas utomhus pa kvallen utan att bli antastad av en prostituerad. Lika omojligt ar det att inte bli erbjuden droger. Jag spenderade inte ens ett dygn i Jacó men hann anda bli erbjuden droger fyra ganger.

Nu ar jag i alla fall i Montezuma. En liten by med harliga folktomma strander och massor av hippies. Jag har inte hunnit lara kanna stan sa mycket an eftersom jag spenderat ganska mycket tid sovandes i hangmattan pa hostelet. Har bara fatt ca tre timmar somn de tva senaste natterna sa jag behovde ta igen mig lite. Det verkar vara valdigt mysigt och laidback har. Vi far se hur lange jag stannar...

Nu maste jag ge vika for trottheten och lata ogonlocken forbli stangda.

God natt!