Sunday, February 14, 2010

Pura vida!

San José, Costa Rica

Jag sitter pa hostelet och vantar pa bussen som ska ta mig till Quepos, pa stillahavskusten. Dar ska jag traffa min familj som jag ska bo med i tre veckor. Jag vet inte mycket om dem, forutom att de heter Blanca och Jorge och har tva soner pa 13 och 17 ar. Samt att de i stort sett inte kan ett ord engelska! Kan bli intressant...

Jag har haft fyra skona dagar i San José. Det finns iofs inte mycket att se har. Det ar en ganska smutsig stad med hysterisk trafik och mycket folk. Men det har sin charm. Forsaljare som skriker pa gatorna, stora marknader och doften av friterad kyckling som kan fa vem som helst att bli hungrig.

Jag gillar San José. Kanske framst pga. manniskorna har. Ticos som de kallar sig sjalva. De ar otroligt vanliga (med tva prickar over a:et) och forsoker inte pracka pa en saker eller lura en. Jag har spenderat mycket tid i baren pa hostelet med mottot: "It's ok to drink beer in the morning because it's night in my home country". Sa det har blivit en del alkohol de har dagarna, varje dag for att vara exakt. De manniskor jag har umgatts mest med mest ar ticos som jobbar pa hostelet. De har tagit med mig pa de basta salsa-stallena. Men det har mest blivit merengue och reggaeton. Och en hel del mojito och imperial (lokal ol).

En sak som ar ganska otrolig, nastan skrammande ar uttrycket Pura vida. Jag skapade den har bloggen nan vecka innan jag akte och av nan anledning dopte jag den till La Pura Vida som ordagrant betyder Det rena livet. Jag gillade uttrycket och tyckte att det passade till min resa. Det sjuka ar att nar jag sitter pa planet och antligen har tid att bladdra i min guidebok sa laser jag att det vanligaste uttrycket i Costa Rica ar just Pura vida! Och nar jag kommer fram pa flygplatsen sa ar det gigantiska affischer pa vaggarna med blider fran Costa Ricas natur och med stora bokstaver star det PURA VIDA! En san markvardig kansla! Det var precis som att nagon sa Valkommen Emelia, du ar pa ratt vag. Det ar det har du ska gora. Det ar har du ska vara.
It's meant to be.
Och nu nar jag varit har nagra dagar sa inser jag hur mycket man verkligen anvander uttrycket. Nar man avslutar ett telefonsamtal, traffar nagon man kanner eller bara som svar pa fragan Cómo estás? Det ar sa harlig kansla nar man vet att man gor exakt det man borde. Nar allting stammer.

For ovrigt sa ar allt bara bra. Nej, forresten, fantastiskt. Jag har strosat omkring pa marknader, shoppat massa orhangen, tranat spanska med ticos, druckit mojito, dansat tills solen gatt upp, akt vespa i den varma natten, dansat lite till, atit farsk frukt och bara levt La Pura Vida.

Nu vantar taxin.
Besitos!

2 comments:

  1. Hola Emelia! ¿Cómo estás? Te echo de menos en el Willys.
    Hörde av din bror Anders att du var i Central-amerika. Antar att du har det underbart - åhhh vad avundsjuk jag blir. (Du skulle hört av dig så hade jag hängt med ;-)) (men jag hade ju helst velat vara hela tiden i Guatemala förstås).
    Prométeme que usted es cuidadoso!
    Muchos abrazos /Lisa
    (Janne och Johan hälsar)

    ReplyDelete